En utsökt berättelse om dikt, åtrå, frigörelse och förankring växer fram i mötet mellan litteraturstudenterna Ahmed och Farah i Paris.

I Leyla Bouzids andra långfilm möter nyblivna studenten Ahmed, från Paris förorter, den jämnåriga Farah som kommit från Tunisien till Frankrike för att studera litteratur. Ahmed tampas med omställningen från uppväxtmiljön – en plats där uppgivenhet och underlägsenhet slagit rot - till det elitistiska Sorbonne. Samtidigt erfar han, genom såväl studierna som den frigjorda och livshungriga Farah, ett sensuellt och konfliktfyllt uppvaknande inför vissa aspekter av sitt arabiska arv. Det står i skarp kontrast till de begränsade och begränsande uttryck – inte minst när det gäller maskulinitet – som han tidigare accepterat som sin lott.

Katarina Hedrén