Hanami är en estetiskt och existentiellt mångbottnad coming-of-age-berättelse om den föräldralösa Nana. Hon omsluts av en varm kvinnlig gemenskap, som inte är ett substitut för en mor, utan en självklar premiss, lika given som den själsliga ensamhet som präglar hennes liv. När andra lämnar för grönare ängar blir Nana en ofrivillig men inte motvillig länk till det förflutna och en symbol för kontinuitet och förankring i en förgänglig värld. Genom henne hålls drömmen om hemmet vid liv, medan hennes feberattacker – ett arv från den frånvarande modern – och den pyrande vulkanen vittnar om en livskraft som växer i intensitet under en stillsam yta.