Ett av de största ögonblicken i japansk idrottshistoria återges i experimentell och färgsprakande dokumentär om hur landets volleybollkvinnor bidrog till Japans pånyttfödelse under efterkrigstiden.

Laget Nichibo Kaizuka svepte in som en orkan i idrottsvärlden i mitten av 1900-talet med oerhörda framgångar som kulminerade i när de representerade Japan på hemma-OS 1964 (finalen mot Sovjetunionen är en av de mest sedda sändningarna i japansk tv-historia). Över ett halvt sekel senare samlade filmaren Julien Faraut kvinnorna i laget för att tänka tillbaka på hur ett gäng fabriksarbetare lyckades bli ett av tidernas mest mytomspunna volleybollgrupper. Intervjuer, kornigt videomaterial och animerade sekvenser smälter samman till en innovativ och retrorykande dokumentär där det autentiska och det drömska hela tiden går hand i hand. Där demoniska träningsmetoder, fullständig hängivenhet och idrottens förenande kraft bidrog till att Japan som nation lyckades återupprätta sin egen identitet efter andra världskriget – både för landets egna invånare och i ögonen på en fördomsfull omvärld.

Simon Andersson