73-årige Alvin Straight sätter sig på sin åkgräsklippare och kör 40 mil för att hälsa på sin bror, i David Lynchs överraskande oskruvade och sällsamt rörande lågfarts-roadmovie.

"Walt Disney Pictures presents...A Film by David Lynch". Efter skruvade, surrealistiska och väldigt barnförbjudna filmer som Wild at Heart, Blue Velvet och Lost Highway lät det nästan som skämt att den minst sagt egensinnige David Lynch skulle göra en Disneyfilm. Något som traditionellt brukar vara synonymt med helylleamerikansk okontroversiell familjefilm för bredaste möjliga publik. Men även om Lynch denna gång för ovanlighetens skull valde att (”based on a true story” dessutom) göra film om helt vanliga människor, ”american as apple pie”, så går det särpräglade avtrycket från upphovsmannen ej att ta miste på.

Alvin Straight (Richard Farnsworth) tvingas på ålderns höst högst motvilligt till doktorn, och domen är hård: Höfterna är slut, synen usel, han har diabetes, och även lungemfysem efter ett liv av rökning. Om han inte gör omvälvande förändringar av sitt sätt att leva så kommer det snart vara för sent. I samma veva får han reda på att hans bror Lyle (Harry Dean Stanton), med vilken han inte har talat med på tio år efter ett uppslitande gräl på fyllan, har drabbats av en stroke. Med döden i farstun bestämmer sig Alvin för att det är dags att sluta fred, vilket innebär att han måste ta sig från hemmet i Laurens, Iowa till brodern i Mount Zion, Wisconsin.

Som med allt annat i Alvins liv behöver han göra resan på sina egna villkor, vilket i detta fall betyder helt på egen hand på sin gamla åkgräsklippare. Det blir en lång och långsam resa genom det vidsträckta landskapet i den amerikanska Mellanvästern. The Straight Story är en enkel men universell historia som i David Lynchs försorg lyfts till en gripande existentiell berättelse om människans plats under stjärnorna.

Johan Blomqvist