Man i sorg försöker fly sin ångest genom att tänka tillbaka på barndomsminnen i meta-hallucinatorisk feberfantasi med förföriskt ohämmad animationsteknik.

När allt fler människor i hans närhet går bort väljer filmskaparen Mariusz Wilczynski att sjunka ner i den flod av minnen som skänker honom en känsla av trygghet, samtidigt som han låter de döda leva kvar i hans förvridna, icke-linjära illusioner som hela tiden växlar mellan det feberdrömmigt absurda och det betryggande realistiska.   

Det tog Wilczynski över 15 år att göra Kill It and Leave This Town, och resultatet är både djupt originellt och omöjligt att värja sig från. Med en rå och oblyg animationsstil som mer liknar en hallucinatoriskt spetsad Arne Anka-tidning än valfri Disneyproduktion, har Wilczynski karvat fram en film där stämningarna överglänser narrativet och det konturlösa övertrumfar det tillrättalagda. Men trots mörka och stundtals ganska groteska inslag växer paradoxalt nog också någonting sårbart, varmt och väldigt personligt fram, där fokus ligger på hur vi väljer att förhålla oss till de kärnminnen som utgör fundamentet i oss som människor.

Simon Andersson