I denna sin första långfilm upptäcker inte Louis Malle bara Jeanne Moreau och hennes rätta kapacitet utan också exakt hur en trumpet bör låta i ett perfekt noir-soundtrack. Bakom trumpeten hittar vi ingen mindre än Miles Davis, som sägs ha skissat lite på några idéer och sedan gått in i studion och satt rubbet på några timmar. Malle själv hade innan sin debut arbetat för undervattensfilmaren Jaqcues-Yves Costeau, tillsammans med vilken han just vunnit en Oscar och en Guldpalm för dokumentären Den tysta världen (inspiration för Wes Anderson när han gjorde Life Aquatic). Med den hårdkokta men samtidigt mycket sofistikerade berättelsen om det omoraliska paret som felaktigt tror sig kunna begå det perfekta brottet, påbörjade han sin 40 år långa karriär och sin resa mot ikonstatus. Och precis som så ofta senare så kretsar det hela runt hur vi inte kan fly från det (oftast) mörka öde som väntar oss. Föga anade Malle, Davis och Moreau att de med Hiss till galgen hade sått ett frö till det som skulle komma att kallas den franska nya vågen – den våg som Malle senare skulle göra allt för att distansera sig från.

Camilla Larsson