Orden räcker inte riktigt till när man ska beskriva Federico Fellinis mästerverk från 1963. Det är egentligen helt i sin ordning, eftersom filmen är ett lysande exempel på ett filmskapande som utnyttjar mediets potential till max. Det vill säga, 8 ½ är en film och hade aldrig kunnat vara något annat än en film. Man kan göra sitt bästa för att beskriva dialogerna, dansscenerna, drömmarna, musiken, passionen, ångesten, desillusionerna och livsglädjen som strömmar ut från berättelsen om regissören Guido (Marcello Mastroianni) som kämpar med ”regi-kramp” under inspelningen av sin nya långfilm, försöker jonglera fru och älskarinna och flyr in i drömmar och minnen. Det tjänar ingenting till. Filmen måste ses! Bland alla priser och listnoteringar genom tiderna finns en Oscar i kategorin Bästa icke-engelskspråkiga film.

Marit Kapla