Vi kallar dom mods

Dokumentärsviten om Kenta och Stoffe som inleddes med Dom kallar oss mods är en milstolpe inom den svenska dokumentärfilmen. Filmerna har format dokumentärfilmkonsten och påverkat generationer av filmskapare, men framförallt banade filmerna väg för det sätt vi idag ser på svensk dokumentärfilm. Stefan Jarls filmpolitiska insats och hans arbete för att genom Folkets Bio säkra dokumentärfilmens plats på biografen är avgörande för att vi idag över huvud taget kan se en filmgenre – som annars främst haft sin plats på tv – i biografsalonger. 

I viss utsträckning inspirerar Dom kallar oss mods och de efterföljande filmerna fortfarande yngre generationer av filmare, och indirekt är varenda svensk dokumentär knuten till de filmpolitiskt omvälvande åren som följde efter -68. I ett nytt fokus lyfter vi fram svenska samtida dokumentärfilmer med ett starkt socialt anslag, om klass, utsatthet och motstånd, om den unga generation och de människor som står mitt i vår omvälvande tidsålder – från Viktor Johanssons förortsmagi i Under Gottsunda till Emily Norlings storstadspoesi i Allt vi äger. För femtio år sedan hade vi kanske kallat dom mods.